gärdet. säng. spotify.
har inte tiden börjat gå snabbare? jag är bara tjugo men denna tempoökning av tiden skrämmer mig. jag tror jag måste finna mer än vardag. men finns det något annat? vad gör jag när jag står snopen och handfallen med min ungdom bakom mig? inte vet jag.
men våren får komma. jag saknar den som vanligt. ikväll kände jag mig levande, stockholm var vacker, hon levde ikväll. hon lever kanske alltid men ibland kan jag önska att jag levde för många år sen, när allt var annorlunda. fast nånting säger mig att det säkert var detsamma.
jag ska inte klaga, det finns ofta mer än vad jag orkar göra här. många vänner som vill umgås. men det är lätt att sakna det man inte har.
